Mongoliets flagga
På 1300-talet, då var det Mongoliska riket som störst. Inget rike har varit så stort någonsin. Under tiden då Djingis khan 1162-1227 var ledare växte riket snabbt. Sedan varade det till mitten av 1300.talet då det föll isär.
Nu finns det 1,9 milj mongoler i Mongoliet och 3,5 milj mongoler i Kina, många av dem har tappat sitt modersmål.
Jag har blivit fotografen på resan. Tack Linnea för lånet av kameran. Jag är glad för en bra kamera som ger mycket bra bilder.
Nu tänker jag lägga in fler bilder och text som visar de projekten som vi skall besöka. Vi åkte ut på en tredagarstur mot Gobiöknens utkant. Resan blev 140 mil och det var steppliknande natur med torrt gräs, det har inte kommit regn på lång tid. Vintern har varit kall och mycket snö. Tjälen 2 meter djup och det blir inte mycket smältvatten, eftersom sol och torr vind tar bort den fukt som finns i snön. I en by sa man att förra regnet kom för tre år sedan.
Vägen går rakt ut i stäppen till Bayankhongor.
Fikapaus intill en asfalterad väg.
En handpump ger vatten från en källa bredvid odlingen.
Säckar med sättpotatis.
Arbetet pågår för fullt när vi kommer dit. Hela familjer är engagerade i odlingen från vuxna till barn. Det är 9 familjer som odlar och får var sitt område. Det odlas framförallt potatis men även andra grönsaker. Här finns flera brunnar, varje familj har sin egen brunn och sitt eget område av projektets yta. Pumpen är en handpump och hela familjen får hjälpas åt att pumpa. Efter att jag fotograferat, så bjuds vi in i en Gir. Gästfriheten är stor och vi får varm mjölk med någon mjölkost som skall läggas i mjölken. Därefter serveras kokt fårkött, buljong (direkt från den stora grytan), potatis, grönsaker, bröd, godis, torkade frukter, nötter, juice, m.m. Välkokt god mat i en stor gryta mitt i rummet.
En äldre kvinna kokar kött med mycket ben och potatis i samma gryta. Medan vi sitter och pratar.
Vi får en kniv för att skära loss köttet. Buljong i muggarna och potatis taget från gryn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar